Jag sitter här, stilla och tyst i gammal misär Solen går ner utanför mitt skitiga fönster Den lyser upp och väcker alla mina förtränga känslor Blottlägger dem för melankolins hungriga käft
Kilometer efter kilometer, uppställda på rad, de lyses upp av solens gasande sken - hyreshus!
Staden skall åter gå till sömn i väntan på en ny gryning, en ny dag I väntan på det oundvikliga